Last week... BADASS
Vi befinner oss i sista veckan och det är maxlyftning som gäller.
I vanliga fall hade jag hoppa från sängen 05:00 tagit på mig träningskläderna och skuttat ut från lägenheten i la-la-mode, kanske tom visslat hela vägen till gymmet….MEN inte idag.. Just idag så kände jag verkligen inte för att träna. Ville bara ligga kvar i fosterställning och bli klappad. Kom igen nu- det snöa i mars! Jag så trött på det här!
Är i sån behov av D-vitamin, lufta mina fötter och nynna till någon jobbig sommarplåga!
Jag ville inte gå ut i kylan kl 05:30 för att lyfta…min kropp skrek NEJ, min hjärna lade fram alla olika motiveringar till att ligga kvar men nånstans där fanns vilja, samvete envisheter eller vad det nu var- jag tog mig ut…
Kom till gymmet i en jag-är-en-kinkig-liten-treåring-mode (brukar vara pigg och glad- då jag verkligen älskar träffa tjejerna och lyfta tungt).
Men den ilska/kinkighet/what ever vände- tack vare Magdalenas, Elina och Helenas pep-talk.
BAAM! Jag gjorde mitt PB och lyfte 105kg i marklyft! Mitt mål var 100kg… helst innan sommaren men det var ok att göra det iår. Men att ha gjort det nu- var inte väntad!
Jag började gråta av lycka! (Jag kanske hade kvar lite av treåringen).
Jag är SÅ stolt, går så rak i ryggen och har en sån där jag-är-så-nöjd-flin.
TACK! Babes TACK!
