GonnaMakeIt

Idag var det en mayor dag som väntade oss. Idag skulle vi cykla lite över 42 km.

Det kan ses som lite- men allt är relativ och det har med varje persons förutsättningar. Eftersom vi är 14st personer i alla åldrar med olika aktiva liv så är detta mycket.
Vi skulle ha startat vid tolv… Men ja.. vi är chilenare ;)
Vi startade iaf- vi lämnar det där.

Vi lämnade Lickershamn bakom oss och Fårö var nästa destination.

Lickershamn

Victoria on the road...

 

Det var en lång resa och dem som led mest var dem som bar all packning. Varenda liten uppförsbacke kändes. Jag är oerhört stolt och imponerad ev deras viljestyrka och tjocka pannben.

 

 

Krigsskadan

Min moste mår nu iaf bra och trampade glatt vidare. Krigare!
Solen gassade på men alla krigade vidare- vi hade ett mål. Den här familjen är målmedvetna som fan.

Men vi nådde målet!
Väl vid färjan så andades många ut. Vi var så nära!

Kvällen slutade med spel och skräck historier.

Jag är en riktig en mes när det gäller skräckhistorier. Kollar fortfarande i min garderob och under sängen innan läggdags - så jag försvann snabbare än snabbt och lämnade dem modiga kvar, fast jag tog med mig mamma… För lite sällskap…

Är dagens lärdom!

Morgonen började för mig med en blöt morgonlöpning. Yes, det regnade och regnade…

Väderprognosen sa att efter kl 15 skulle det klarna upp- så jag hade hopp, men det var inte dem gladaste minerna när vi började bygga släpkärrorna och packa cyklarna. Alla var dock inställda på att cykla och det skulle göras. Mind over body!

Likaså är handväskan- den får inte glömmas!

 Allt började bra, regnet slutade falla och det var frisk och rätt behaglig cykelväder. Regnkapporna togs av och axlarna började blottas. Det var helt enkelt la-la-mode! Det var så fint att se en lång karavan av cyklar, 14st familjemedlemmar som tar en cykelsemester ihop. Riktigt riktigt fint måste jag säga. Jag kände mig som en stolt hönsmamma när jag vände mig om för att se den fina raka linje (jag ledde leden).

Meeen, den nedförsbacke skulle sedan bli en tuuung uppförsbacke för att komma till huvudvägen. Shiet! Det fanns ingen annan väg än upp. Vi kämpade oss upp och tog oss snällt tillbaka till huvudvägen. Alla utom min mostersman- som genade genom skogen.

-Ok alla redo?! Skriker jag.
Alla var redo! BOOM!
La-la-la- sjöng alla glatt! Solen sken, det var rak sträcka, det flöt bara på!

Tack för den moderna samhälle och mobiltelefoner.

Pappa och morbror åkte tillbaka för att hjälpa honom- resten stannade kvar och väntade… och väntade... och väntade… ca 1h senare sen vi dem cykla sakta emot oss.

Punkan var kvar, dem behövde en ny slang. 
Ska vi fortsätta Gotland Tour 2013- så måste det fixas, pronto!

 

...Däremot är några sponsrade av Omega klockor- måste jag erkänna :)

 

Vi tog beslutet att vi alla skulle cykla till närmast statoil/shell/whatever och jag skulle därefter cykla tillbaka- with the new stuff.
Off we go!
Vi cyklade och cyklade tills vi kom till ett livs/allt i allo affär. Ingen slang fanns där och INGEN visste var den närmaste Statoil/shell/what ever fanns. Shiet vad gör vi?
Vi började bolla idéer, lösningar osv osv. Tills vi fick ett samtal- dem var på väg, dem hade löst punkan. Hurray!!!
När dem kom fram välkomnade vi dem med applåder och ramsor- som hjältar! Vilka tappra själar som hade fått kriga med punkan. Massa applåder till dem. TILLS vi fick höra varför dem inte kunde fixa punkar från första början.
Tydligen så hade dem en sån där tejp/cykelplåster/ellervardetnuheter som var självhäftande.
-Nej, det är en sån här ny grej dem har kommit på.

Det är moderna tider… enligt dem… men den lossnade hela tiden. Vad gjorde dem för fel? Fanns det flera hål? Que pasa dudes?

Jo, det som hände var att det ÄR moderna tider med dem är fortfarande inte självhäftande och det var LIM som saknades. Det behövde LIMMAS för att tejp/cykelplåster/ellervardetnuheter ska fästa!!!

Tystnad uppstod.

Inga fler applåder.

Dem ska få diska resten av resan. PUNKT!

 Kvällen avlutades i en superfin camping vid Lickershamn och lite kvälls. 

Pappa och bror slår upp läger

 

Dag 3 imorgon och då ska det verkligen cyklas... 

Natti nattizz...

Dag numero uno bjöd på massa skratt!
Det var nu vi synkade och fick reda på vilka saker som hade tagit med, missat osv osv...
Temat på dagen är "tabbar", fails, miss...

Vi startade liiite sena- svensk tid. Gott om tid- latino stylish.

Packar lätt...

 

Familia numero unos bil

Min familj var on the road när vi ringde för att checka status med resterande familjemedlemmar. Som var på ica och handlade- det sista. Woot???
Men vi kom fram till Nynäshamn, i tid och allt var under kontroll när vi gick på färjan. BOOM! 
Nu var det bara att ta fram matsäcken och luncha.

Förutom att vi har en active yourself-trip, är det en low budget trip.
Vi kör stormkök, allemansrätt camping och gör-själv-stuff. Vi kör på matsäck för att hålla budgeten nere.
-En matsäck som väger bly!
Oavsett, fram med matsäcke NU!
Meeen... (så klart)
Min mosters familj kunde inte öppna bilens baklucka- där matsäcken var då cykelställen hindrade dem att öppna bagageluckan. FAIL! Det fick bli vad färjan hade att erbjuda.

Min morbrors familj glömde ta upp matsäcken från bilen. När båten väl är i gång får man inte går ner till bildäck och hämta saker. FAIL nr 2.
Ingen matsäck för dem heller. Även dem fick äta färjans lunch och där rök även deras dags budget.

Under denna 3h resa kom det fram lite info. Missar, tabbar, errors- you name it.
Min morbror hade fyndat sin tält på ÖB för 50 krunur. Nu om den var vattentåligt, vindtålig eller tålig överhuvudtaget vet vi inte för DEN glömde han Stockholm- FAIL numero dos!
Regnkappor hade inte heller införskaffas utan svarta soppsäckar gällde. ehm.. ok..

Väl framme på Gotland spöregnade det- hurray!

Inga glada miner var det inte och vi var inte många som var direkt sugna på att cykla. Så många förslag och alternativ dök upp för att slippa cykla- det var insane. Men icke! Vi är här på cykeltur och det ska cyklas.
Vi checkade in på campingen som beräknad och gjorde oss redo för en Bisby tour.

"Allrummet" på campingplatsen- alltså vårt rum.

Men även här dök det upp probs... Min morbror behövde köpa cykelkedja- meddelar han.
Woot? Qu
Ja, han hade med sig sin cykel utan cykelkedja. FAIL numero tres? Cuantro? Donno...
Allt slutade med att vi ungdommar (och JA, jag räknas som ungdom fortfarande), tog cyklarna och gav oss iväg till Bisny City i regnet för lite sightseen. Dem äldre tog bilen och mötte upp oss där.

 Ungdommarna gör sig redo, men först femtio-elva bilder.

 

 

Bi på sightseen i Bisby

 

OK, vädret var inte med oss idag. Några fails på vägen dök upp men humören vari på topp!
Dag ett bjöd på massa skratt- bra start på resan.
Imogon, mañana då jäklar ska det cyklas...

Nu väntar kudden...
Natti natti...

Det har cirkulerat några bilder på facebook, instagram, twitter osv osv en ordlista för Chilsvenskan.
Har ni missat dem? Här får ni chansen att uppdatera er.

 

 

Lite extra saker att tillägga:

Bisbi- Visby

K-Rauta - Raukar

Då kanche bi kan tänka på ba som bäntar oss

Massor har hänt så blogg bomb on the way!

Vi har bland annat fira Sveriges national a Chilenski style.
Prinsessan Madeleine har gift sig och vi har varit på en pröva-våra-cyklar-tour. BOOM!

Vi är nu på väg för vår Gotland tour, vi är lite sena, enligt svensk tid.

Kan börja berätta att min vecka började på ett katastrofrisk sätt. 

Var ute på en kvällsjogging som jag egentligen inte var så sugen på. Har nämligen känt mig tung i kroppen och det har gjort att löpningen inte varit lika härligt som det brukar. Men jag behöver få in vanan vi har halv maraton på sikte. Efter många monologer tog jag mig till slut ut. Det tog mig ca 20 minuter innan jag kom in i den härliga löparkänlsan. Underbart! Dessutom var det en fantastiskt kväll och solnedgången kändes sagolik. Blev tvungen att stanna upp en stund och ta några bilder. När jag väl tog mig hem, efter ca h löpning upptäckte jag att jag hade tappat bort min nyckel. Sprang tillbaka till rundan för att leta efter den. Efter över 1h letandes gav jag upp- klockan var nu 23 och kände mig besegrad.

-Att ringa låssmed kändes som ett måste.

BOOM 3500kr fattigare har jag nu 3st nya nycklar och nytt låst.
3500kr!!! WOOOT??!!
Hej och välkommen måndag.

Fin kväll var det- no?

Men det var en kort arbetsvecka och den skulle vändas till det bättre.

På nationaldagen hade vi bestämt en cykeltur med Gotlandgänget för att se dagsform, hur vi jobbade och synkroniserade in action och gå igenom cykelteknik osv osv. Slutsats: Kör bara kör!
Vi skulle cykla till en strand och ha pickning- så klart! Mat måste ALLTID finnas, måste fylla på depåerna.

Eftersom jag bor åt ett annat håll än resterade familjemedlemmar mötte jag dem på plats för att sedan cykla tillbaka med dem.
Jag var där tidigare än resten av gänget trotts att jag följde chilensk tid, dvs jag var 1h sen.
När den tappra gänget väl kom fram vart jag så stolt! Dem hade sina hjälmar på. Pappa hade reflexväst och alla såg typ levande- typ… Kul var det att se den kämpa. Ca 7km lång var den sträcka- vi ska cykla mer än det per dag- är det beräknat men vi får se - allt beror på hur dem mår. Dag två kommer nog vara kämpigt- det är då träningsvärken är värst. gaaah!

Väl fram tog picknicken upp och goa mackor serverades.

Årets första dopp var jag även tvungen att göra. Uppfriskandet må jag säga.
Foto: Victoria Escobar

Hemvägen gick mkt bättre. Undra om det är så för att man kan vägen och vet vad som väntar en eller om vägen verkligen blir kortare J…
Kan även vara så att dem trampade på mer då de visste att en grym grillning väntade dem…

Chorizos on the making.

Ok! Denna vecka gick undan i rakeeeet fart! BOOOM!

Känner mig på nytt född, vilken känsla!

Eller ok, inte riktig då jag har ont i foten för tillfället, käken är under rehab, lite rynkor och har nyligen upptäckt ett grått hårstrå (sexigt). MEN utöver det, la-la-mode going strong! 

Ibland behöver man ta ett steg tillbaka, krypa in i sitt hölje, samla krafter för att sedan komma ut starkare, piggare och fylld av energi!

Larv igår, fjäril idag!

Det gäller att släppa all prestationsångesten, alla måsten och all stress. Gör sånt som du mår bra av, omge dig med folk som fyller din omgivning med positiv energi och se till att helt enkelt ta hand om dig själv.

Min underbart härliga vecka startade redan på söndag faktiskt. Med Spa på Element Spa vid Clarion Hotel. Det var en present jag fick av en väldigt fin vän, Tack Erika!

Har under veckan även hjälp till på en väns aerobicspass, en nybliven instruktör och hon lyste upp av glädje när hon presenterade den för mig – LOVED IT!
Jag som inte ens har någon aerobics bakgrund – Fixade det!

Zumba – I can – men att tänka i termer av block, grape vine etc etc. NO! Let’s feel the music and move some hips liksom. Men hennes glädje, charm och pedagogik fick mig att hänga med.

Emma och jag

Idag, kvällens löpning var fantastik! Riktigt bra fredagsmys. Skönt att få komma ut på vägarna nu igen efter operationen, att få känna asfalten under fötterna, vinden i ansiktet och alla negativa tankar som försvinner för varje steg jag tar, för att göra plats för nya positiva tankar.

Kvällslöpning när den är som bäst!

Måndag! Då smäller det – BOM! – Vårruset med kollegorna, vi är TAGGADE och vi är REDO!

Tischan klar, löpnumret på- vi är redo!

OVER AND OUT!

Är bokat!
Den 27 maj kl 19, springer jag detta lopp  tillsammans med 8 stycken kollegor - yaaay!

Det är andra gången vi gör detta och jag som är hälsoentusiast älskar att vi deltar i år igen!
Jag gillar det här loppet för att den är kort och i en superfin miljö- perfekt sätt att kicka ingång våren och alla andra lopp som väntar. Får man ihop ett lag på 5st personer får man med en pickningkorg- på köpet! DET är pricken över i:et. Förutom att ha sprungit ett härlig lopp får man även chansen att umgås och ha ett riktigt mysigt avslut på kvällen. Jag är en riktig picknickälskare!

Gör oss redo för picknicken (bild från förra Vårruset 2012)

Jag var och är fortfarande sjukt stolt över ALLAS prestation! Fantastiskt duktiga!
Så nu- när det är dags igen är jag sjukt taggad och ser verkligen fram emot denna kväll.

Precis innan start (bild från förra Vårruset 2012)

Har du inte anmält dig gör det- det är ett riktigt fint lopp att delta i.

Hoppas vi ses där!!

PS: Ta med varma kläder till efteråt!

Ok, har varit SÄMST med bloggandet- SÄMST! 
MEN jag har en ursäkt, jag har pluggat, pluggat inför en tenta. 
Tentamen, huuur länge sedan var det man skrev en sån?
Ok ,det ska jag inte dela med mig- vill inte börja få åldersnoja, men det var inte igår!

Ordning och reda- jag vet EXAKT var allt ligger.

Det var lite tungt att sitta på samma ställe timme efter timme, mata in massa kunskap. Missuppfatta inte mig, jag älskar att plugga och lära mig en massa nytt- älskar! Vill bara suga åt mig allt för att sedan dela med mig det jag har lärt mig J Det jag pluggar inför tentan är HELT fantastiskt- människokroppen. Jag gick en kurs som jag nu måste skriva en tenta för- grundläggande teori om kroppens uppbyggnad och funktioner. Alltså massa muskler, leder och dess funktion, anatomi, nervsystemet, fysiologi etc. Underbart!
MEN jag hatar att ha prov/tenta. Detta gäller i alla sammanhang. Jag gillar helt enkelt inte och tävla och sättast på prov- har aldrig gjort det. När jag var liten och hade mina simtävlingar, handbollsmatcher osv osv hatade jag det. Har svårt att sova dagarna innan, blir stressad osv osv. Däremot utmanar jag mig själv HELA tiden, alltid i alla sammanhang allt. Men tävlingar, inte min grej.

Däremot har jag anmält mig till en massa lopp i sommar, skillnaden är att jag vill slå mina egna rekord, pressa mig själv och utmana mig. Vet inte om det är rätt teknik enligt samhällets alla regler att tänka så men det är vad som funkar för mig och vad jag trivs med.

Så nu, när jag skulle ta mig till tentan- var det dags att tävla mot mig själv igen. Jag skulle ta mig dit i min old-stylish cykel på 20 minuter (tar mig annars 30min). Men jaaaa, det är klart att det berodde på att jag var sen- kom igen jag är chilenare och tidsopptimisten numero uno- därav tävlingen men jag visste att jag skulle fixa det, hade inget val direkt heller. Do or do! Jag fixade det och kom till tentan 5minuter innan start- grym marginal! Kom igen 5minuter innan för en chilenare är som en heeel timme för icke latinos.

Människokroppen står i fokus!

En sak jag var lite för tidsoptimist- var att sätta igång med pluggandet… Nästa gång LOVAR jag att sätta igång tidigare- jag LOVAR!!!

Nu ska jag grilla med familjen, jag ska bara innan...

#tisdoptimisärmellannamnet

Imorse var jag sugen på några kalorisnåla low carb chokladpannkakor till frukost, som jag hade sett på tasty-healt.se hemsida. Har velat testa dem länge och idag var det premiär! Det HÄR ska bli en grym frukost och en toppenstart på dagen!

Superenkelt att göra- precis så ska det vara. Enkelt, snabbt och gott- BAAM!

Snabbt- mycket viktigt för mig, har ingen tålamod gällande matlagning så snabbt ska det gå! Jag vet inte vad ”svag värme” betyder. Det är antigen max eller så är det avstängt- finns liksom inget mellanläge, inte nu heller. Jag fixade och donade med alla dessa mått och ingredienser och BAAM- dem var redo för stekning. Där stod jag och stekte på MAX lycklig och glad tills det började ryka liiiite, det vara bara lite- jag lovar, typ. *PIIIIIIIIIIIP-PIIIIIIP* Började den sköna stämman av brandlarmet skära igenom mina, grannens och alla i kvarterens trumhinnor. Hysteri utlöstest!
Efter att ha sprungit lite panikslagen fram och tillbaka i lägenhet utan att veta var jag ska börja. Kom jag på att öppna dörren (måste informera att jag bor på bottenvåning och mitt kök är mitt vardagsrum/hall/allrum/osv osv allt-i-ett. Öppnade för att vädra/göra korsdrag/få stopp på den där j-kla ljudet och viftade med händer (fick för mig att det hjälpte att få ut röken) Efter några minuter, det kanske var sekunder men kändes som år. Märkte jag att där stod jag i trosor och linne viftande med händerna men ett tjutande brandlarm och en massa glada byggkillar som log glatt åt min lilla morgonshow.
Jag tror jag stannar inne idag… iaf tills dem har gått för dagen.

Nedan får ni receptet på dem kalorisnåla low carb chokladpannkakor, recept från tasty-helt.se. Har dock modifierat den lite då jag inte hade allt hemma. Nedan får ni den korrekta receptet. Mumma! 
Dem tar MAX 10 minuter att göra- utan brandlarm :)

Ni vet den känslan? La-la-mode-känslan. När man går runt med det fåniga leendet och strutsar omkring med en la-la-melodi i huvudet som man gärna visslar till -även om man inte kan vissla?
Ja, den känslan hade jag idag- rätt najs!

Den började med en stoppa-pressarna-och-allt-annat-du-håller-på-med-och-smaka- på-den-här-smoothie (…men gör din egen för den här min)!

En mango/ melon smoothie. Sjukt gott!

Jag börjar på måndag..

Det är lätt att man tänker så eller den 1:e eller ett annat datum längre fram. Det är lätt, superenkelt- jag gör det själv. Men egentligen är det fel taktik. Varför inte börja nu! Just det ögonblicket du befinner dig i?! För det är JUST DÅ du är DÄR, den stunden du vill ha förändring. Oavsett vad förändringen är- så starta då! Jag pratar- eller skriver för den delen, inte om just att specifikt börja träna, ändra sina kostvanor eller något relaterat till det. Det kan vara vadsomhelst. Börjar just nu- right at THAT moment du säger;
-Näej fan nu kör jag. 
KÖR!
Tänk inte på vad som har hänt tidigare- det som har hänt har redan hänt och det finns inget du kan göra för att förändra det som hände. Men du kan påverka det som kan hända. Så vänta inte till sen, inte till på måndag, till månadsskiftet osvosv. NU!

Har du motivationen att göra din förändring- ta den, hoppa, våga men gör det! Ge inte upp- Keep on going! För att nå sina mål, sina resultat i alla avseenden krävs bland annat uthållighet -Don´t give up! Varje dag är ett steg närmare- när du tar steget.

Det blir tyvärr inte mycket träningsskriveri då jag inte har haft möjlighet att träna. Inte för att jag inte vill och kan-från nacken ner - utan för att det gör så himla ont av att bara göra en knäböj. Jag menar, det trycket som uppstår i huvudet (som vi inte lägger märke på när vi är friska) är så mycket för en nyopererad att Alvedon måste tas.

Sedan vill jag inte gå ut direkt. Mitt ansikte… Hmm hur ska jag uttrycka mig- lite deformerad, asymmetriskt, helt jäkla fel- helt enkelt. Tänkte ställa upp som Quasimodo look alike. Skulle vinna GARANTERAD!


Nu när jag inte tar mig ut, kommer folk till mig och hälsar på- det är det som är det underbara med familj. Det är lite en för alla och alla för en- i ALLA aspekter. Har man opererats - så kommer HELA truppen och hälsar på- vart man än befinner sig. Jag är inget undantag.


Härligt att se deras första reaktion när dem ser mig för första gången. Den säger lite i stilen med: oooooh maaaj gadd!!! VAD hände DÄR???!!
Tystnad uppstår.
Man känner hur hjärnkontoret jobbar för fullt- då dem inte kommer på något snällt att säga. Men vill inte ljuga för mig heller. Sen kommer en;
-HEJ Nathaly! Hur mår du?
Hahaha! Jag förstår dem- jag kan själv se mig i spegeln, även om ena ögat är uppsvullet och ger mig asiatiska drag- i halva ansiktet. Uppsvullnande sträcker sig verkligen från halva näsan till örat. Dessutom har ”ögonbrynsmuskeln” påverkats.  Ni vet den som gör att man kan lyfta på ögonbrynen och säga ”how you doing?”- exakt den! Den har påverkats eller den är på en ”off mode” och har fallit ner. Jag kan inte röra den, hur mycket jag en försöker.  Har ni börjat få en bild på hur HALVA ansiktet ser ut på ett ungefär? No?  
- Nej, jag kommer inte att lägga upp någon bild.

Det roliga är att familjen a.k.a släkten kommer och hälsar på, visar sin omtanke osv osv. Vilket är riktigt riktigt nice många gånger. Det svåra och jobbiga är när dem börjar berätta massa roliga historier. Min kusin och hans sambo har nyligen kommit hem från en 6 månaders backpacking i Afrika och har MASSOR av (nu) roliga historier. Jag ville DÖ! 
Jag kan knappt prata, äta eller göra något med ansikte- lite stelopererad kind of thing. Remember-halva, resten fungerar som vanligt. Ser skitnormalt ut. Verkligen.

Tänk er frustrationen av att sitta där och höra roliga historier/ händelser en efter en. Viljan av att kunna skratta rakt ut och ha en känsla av att inte få tillräckligt med luft? Man blir tvungen att hålla tillbaks skrattet för att inte få ont. Det går liksom inte. Man vill bara skratta ännu mer! Det blir den effekten helt enkelt. Får man inte skratta- då får man skrattanfall. Så är formeln, tror att det är lag på det :) Dem enda som inte visste om det var mina lärare på gymnasiet… och högstadiet för den delen..
Gaaaahhh sån frustration!  Längtar av att kunna skratta och le med HELA mitt ansikte… Undertiden får jag ge ett halvt leende :)

 

 

Underbar dag, underbart väder!
Många känslor väcks och man får helt plötsligt en massa energi på att göra saker. Vissa vill fixa och dona med trädgården, gå på långa promenader, ta en lång brunch, shoppa, fika osv osv… Det vill jag med! Jag är van att vara aktiv- jag gillar det. MEN jag trivs lika bra av att inte göra någonting också- som nu. Missförstå mig inte, hade jag inte varit nyopererad hade jag säkert varit ute och lekt med alla dem andra små tjuren jag med. Men det betyder inte att jag inte trivs bra här och nu - på soffan, hemma hos mina föräldrar, orörlig. Det är lika skönt det med (och lukten på dem nybakade muffins ger lite extra njutning) :)

Jag gillar att röra på mig men jag gillar lika mycket av att sitta i lugn och ro, utan musik, utan tv, böcker, prat eller något annat. Bara sitta och lyssna på omgivningen. Jag behöver inte alltid vara sysselsatt utan trivs lika bra av ingenting. Jag behöver sån tid, min tid, där jag gör absolut ingenting what so ever - och jag gör verkligen inget heller. Jag målar inte naglarna, noppar inte ögonbrynen eller övar på putmun poser- nej, inget, nothing, nada- just chill mode liksom.

Testa det! Och då menar jag inte putmun posen utan den egna tiden. Tror att många behöver den stunden där man bara har SIN tid- och ha ingen dålig samvete för det. Bli uttråkad se till att inte ha något som kan störa- ingen mobil, inget internet, ingen brus what so ever som kan störa din frid. Finn din oas, din plats, där du kan vara själv, stimulerar fantasin, skapar drömmar, visioner, planer osv osv. En plats där du, dina känslor och tankar får lov att komma fram…

Keep calm, chill out and enjoy your day!

Sjukskrivningsdag: 3
Käken/ansiktet: Uppsvullen
Mode: Slow motion
Sysselsättning: Let´s do some more baking!

Ännu en dag att experimentera och testa lite nya recept. Det är det enda jag kan göra i denna nyopererad stadie. Det är lugn och ro, inga hastiga rörelser krävs, allt kan göras i slow motion- men sen så har jag börjat gilla det- What?! Jag?! Jag som aldrig har haft tålamodet och orken att ”stå” i köket tidigare. Men icke- nu har det varit rätt najs faktiskt! Wifey potential is coming up :)

Dagen började med en Paleo frukost-som jag hade hitta på en blogg. Den väckte mitt intresse och nyfikenhet då den bestod av avokado, banan och kokosolja. What? Tänkte jag då. Avokado är gott, banan är också yummie, men ihop?

-Oh well, allt bör testats minst en gång i livet så vi ger det ett försök.

Måste erkänna att det var ganska nice. Visst, det är en smakkombination jag inte riktigt är van vid och den snorgröna färgen går liksom inte ihop med den söta smaken, men det var inte blä för det- rätt gott. Faktiskt.

Tyvärr ingen bild tagen- hungern var snabbaren än blixten.

Gick vidare till nästa recept bakad havregröt med kanel. Mumma! Receptet fann jag hos min nyutnämnda Guru tasty-health.se
Observera att allt jag gör är socker, laktosfritt och glutenfritt. 

Bilden på hennes bakad havregröt är betydligt snyggaren än min-så klart :) 

Eftersom det är fredag ville jag göra något extra för familjen och nu när jag känner mig inspirerad med bakning och matlagning (som händer en gång på tio år) gick jag all in. Måste lära mig det där med lite åt gången.
Note myslef: Googla motsvarigheten av ”All In” och lär dig det!

Det vart; 

Chokladbollar gjorda av keso- alltså inget smör och ingen socker- gott!

Muffins med paprika & keso (det stod fetaost men jag hade ingen hemma). Det HÄR var en tio poängare! BAAM! Den var saftig, mättande och kalorisnålt- GRYMT! Rekommenderas starkt! Att det är lättlagad ÄR ett STORT plus- hade annars tappat intresset för läänge sedan- belive me! Muffisarna är perfekta att ha som mellanmål, ta med på picknick utflykten eller tja- som en fredags-snack som denna.

Gjorde även om ett par kanel & äppel frukostkaka. Hade gjort några imorse- till frukosten men min lillebror hann äta upp dem innan dem ens hann landa på tallriken. Denna gång var blixten snabbare än hungern :)

Nu, mätt, nöjd och belåten går jag och lägger mig med ännu mer entusiasm för nya experiment.

#wifey

Har varit dåligt med bloggande.

Senast nytt är att jag har genomgått en käkoperation. Disken vid käkleden var trasig vilket gjorde att min käke låste sig och hade problem med att öppna munnen, tugga osv osv. Då jag är nyopererad så har jag varit lite halv orörlig dem senaste dagarna. Mitt ansikte är helt uppsvullen lite Quiasimodo varning på mig. Dessutom fick dem raka mig vid örat (det var där dem gick in). Så tänk er- Quiasimodo goes punk with a side cut.
BAAM! That´s me raitnau.

Dessutom vet ni hur mycket ni använder ansiktets muskler när ni gör helt simpla saker som inte har med ansiktet att göra- what so ever!?!
-Jag vet för att jag känner smärtan varje gång.
Bara en grej som att böja sig ner- så använder vi ansiktets muskler. Jag vet det nu för att jag känner varenda liten rörelse i min kropp med mitt ansikte.
Så Yes! Allt går i slow motion för mig just nu, för att jag inte ska få ont.

Men jag är en person som måste röra på sig och gillar att vara aktiv- så när jag fick reda på att jag skulle vara sjukskriven från jobbet i 10 dagar (minst) och att jag inte fick träna på 2-3v ville jag dö. WHAT? Men vad gör man då? Vad ska jag göra på dagarnaaaa??!

Jo, jag har massa böcker jag vill läsa klart, måste plugga lite muskler och leder också.. men Vad gör jag med all spring i benen?!
Så vad har jag gjort?
Bakat.

Jag är sämst gällande matlagning- jag tycker det är lite tråkigt att hålla på i köket så länge och sedan äts det på 2 röda. Jag tar mig inte tiden samtidigt som jag VET att rutor lagas i köket- jag vet det. Men det krävs lite för många uppoffringar för att jag verkligen ska ta tag i det. Men nu- tänkte jag. Om jag tar mig tiden att göra dessa proteinbars, baka nyttigheter osv osv. så kanske jag inte tycker att det är så farligt.

Så jag har googlat massa nyttigheter, hittat en massa bloggar som numera är mina gurus. Rekommenderar starkt tasty-health.se, denna kvinna kan sin grej. Hennes recept är enkla, nyttiga och inspirerande. Samtidigt förklarar hon vikten med kosten och träning för att uppnå de resultat man vill ha på ett väldigt pedagogisk sätt. Hatten av för henne och TACK! Hon har inspirerat mig en massa, synd bara att jag inte får lov att träna.

Några kreationer som jag bakade, dessa är sockerfria, laktos- och glutenfritt.

Idag har jag bland annat testat Choklad mugg-kaka med kvarg topping och jordgubbar

Bananpannkaka med vaniljtopping (kvarg med vaniljpulver)

Chokladbanan pannkaka med vaniljtopping (hann inte ta bild på den) Liknar den ovan- fast med choklad :)

Ägg-muffins med paprika och zuccini

Och Fröknäcke…

Min familj är nog dem som är mest nöjda, då jag inte kan öppna munnen och måste öta barnmatkonsistens på allt så har jag inte riktigt kunnat ätit allt ovan.

Smoothies har varit min grej idag.

 Här Äppel- och ingefära smoothie riktigt riktigt god! 

Jag kommer från en stor familj där bebisar/barn finns överallt. Jag är van.

Men vad hände NU?!

Nu känns det som om det är en explosion av bebisar!
På jobbet är det redan 3st- från min avdelning som har gått på föräldraledighet. En som går nu på fredag och en i början av juni….

Vad händer? Vad har jag missat?!

Eller är det jag som har kommit i den åldern där det faktiskt är heeelt normalt att börja tänka babies?

Men gaaahhh!!!

Ibland blir jag så trött på mig själv!

Midnattsloppet är ett lopp jag ville springa 2013 så när jag äntligen tog tag i det hela, fick jag tji- det var fullbokad och inga anmälningar gick att göra!

Wooot??!!

Detta var runt jan-feb, midnattsloppet är i augusti! Var det redan fullt?

Då vart det fullfart och jag började anmäla mig till andra lopp.

Det vart:

·         Det var vårruset -  som jag ska springa ihop med några kollegor från jobbet.

·         Blodomloppet- men ett kompisgäng.

·         Halvmaraton- för att STHLM Marathon var full den med…

·         Tjurruset- för att jag vill testa denna grisiga fiesta :)

Funderar fortfarande om jag ska göra tjejmilen… vi får se. Gillar den loppen,¨ det är riktig nice stämning på den och området är väldigt fint att springa runt.

MEN!

Så helt plötsligt hände det! Portarna öppnades igen MIDNATSLOPPEN 2013 gick att boka- Hurray!!!
Då bestämde jag mig för att nappa direkt. BADASS tjejerna var också sugna på att springa den och tipset spred sig snabbt- alla började boka in sig på den. Jag vart stressa över det hela och ville bara hinna boka mig innan platserna tog slut- igen!

Så ja… Jag skrev in mig på stargrupp 2C (vill springa den under 50minuter). Valde t-shirt storlek, fanns då bara herr storlekar kvar (trodde jag) att jag beställde en S…. Betalade och – KLAR! Jag hade fått plats!!! Jag kunde andas ut igen...

Wohooo!!!
När jag fick bekräftelse mailet insåg jag att- mitt i all stress hade jag råka skriva in mig i klass: MÄN 2C och det var därför jag inte kunde välja en T-shirt stolek i DAM…

Så min fråga är... kan jag byta klass? Eller är det dags att börja odla mustach?

 #tackförmejhej