GonnaMakeIt

Alla vaknade oerhört tidigt idag- värmen stekte inne i tältet.

Kims AC slutade fungera- inga problem vi löööser det.

Camp-värden bad oss flytta på tälten då fler gäster skulle komma. Vi hade såklart  tagit bästa läget- som var avsedda för husvagn. Det innebar att ta ner tälten, flytta den några meter och bygga upp den igen. Oooorkaa!!! Ok, vi är toksnabba numera men.. orkar inte! Men vi kom ett nytt och bekväm sätt.

Efter en lat dag hittade vi dessutom en studsmatta på campingen lite längre bort. Vi är lite av vanehundar och vi stannar där vi trivs och "l'ngre bort" var lite utanför våra gränser. Men en vågade sig ut och se sig omkring. Det var dem som upptäckte studsmattan! Wiiiieeee!!!

Självklart var vi tvungna att testa mattorna och visa våra akroboatiska moves.

Att meddela reste var ett självklarhet. Vi måste hämta dem äldre (OBS! Jag är ännu inte inräknad som "äldre"- yet). 

Delad glädje är dubbel glädje- charing is caring. Speciellt när man ser dem hoppa på en studsmatta som är avsedd för tunna små barn. Det var inte bara vi "unga" som skrattade så att vi kissade på oss- även förbigående kunde inte hålla sig från skratt.

(Här ska det vara en filmsnutt... Men it-gudarna ville inte. Den kommer...)

Morbror och Linnea testar studsen

Även moster skulle visa sina akrobatiska rörelser

Hemvägen gjordes längstranden och ta farväl av den mjölvita sanden.

Sista kvällen på Fårö avslutades såklar med en grym grillning och tidigt läggdags (ca 00:10).

Den allmäna brasan som vi ockuerade.

Till dem köttätarna

Imorgon väntar en låång cykeltur. Slut destination Visby. Vi får se hur många som hänger med mig nu, nu när det finns access till bilar… 

Av 14 personer är det 12st som har ont i rumpan. Trotts att dem flesta har cykelbyxor med vadd (hot stuff-really…) så känner dem flesta av smärta i bakdelen. Det är skavsår, rumpbenen och alla typer av pain som var morgonen heta ämne.
Dem har tipsats varandra om olika salvor och krämer men vinnaren verkar vara vaselin- jag har inga kommentarer.

Morgonen började med en tokmysig frukost där- förutom salvor och krämer berättade dem äldre olika historier och bus från deras barndom. Riktigt mysig morgon.

Morgon chill och story telling

Meeen, resan måste fortsätta - vi hade nya mål att nå. Packa ihop, off we go!

Problemet här var att ta steget till att sätta sig på cyklarna. Ingen ville, det tog emot. Bakdelen, rumpan, gluteus, booty- what ever! Det sved och det tog emot att sätta sig på den där jäkla sadeln. Men pannbenet slogs på och dem körde på.

Sadeln är inte det som lockar mest just nu.

Tuuuuur att en crêperie dök upp längt vägen- wohoo!
Den hade dessutom en sådant cool inredning att alla vart riktigt fascinerad av alla små detaljer. Givetvis skulle vi stanna och ta en crêpe- efter frukosten.

...Likaså mor och far

 

Ok NU var vi mätta och belåtna, let´s go!
Vi ville ha ”stan” vi behövde ta ut cash! Dem flesta campingplatser är det cash only. Cash is king here in Fårö. Till slut fick vi reda på cash tas ut på ica- som stänger kl 16. Vi kom 16:10 och drog vid 17, sorry dude men vi är lite av tidsoptimister men vi har lätt gjort så Ica:n klarade månadens budget- LÄTT!

Idag skulle vi campa vid stranden.

Och en tävling startades- vem byggde sin tält snabbast. BOOM! It´s on!

Förutom den tält-tävlingen, har vi en pågående tävling- matlagning.

Varje ”familj” har var sin dag att laga middagen till alla. Förutom smak och presentation, tas även häsnyn till förutsättningarna man har haft samt vilken tid maten serververas.
Idag var det ungdommanrnas tur och ja- jag räknas som ungdom fortfrande- yes!

Vi skulle ordna tacos- då vi har ätit olika typer av pasta till middag sedan dag 1. Vi är liiite less på det nu. Utbudet på Ica var ett paket köttfärs á 300gr- dude, det DÄR räcker inte för att mätta 14st hungriga cyklister. Vi måste tänka om. Plan B var färsk tortellini av något slag- fanns ingen tortellini. Vad gör vi nu då?
Pasta… 
Denna version skulle vara- pasta carbonada men i 3 olika varianter. En med fläsk, en med lamm och en vegetarisk. Vi har nämligen en som inte äter fläsk och jag som inte äter kött- i laktosfri grädde. Den här familjen är enkla- typ…   

Inte för att jag var med i den gruppen men jag tycker att vi var grymma och borde få full pott (är jag partiskt nu?)

Det jag tycker har varit otroligt roligt och härligt att se under denna resa är solidariteten. Alla hjälps verkligen åt. Jag börjar se dem olika rollen som har börjat komma fram- speciell bland dem yngre. Att se deras dem styrkor och nyfunna specialitet träda fram - är oslagbar!

Ser fram emot dem kommande dagar!

Idag var det en mayor dag som väntade oss. Idag skulle vi cykla lite över 42 km.

Det kan ses som lite- men allt är relativ och det har med varje persons förutsättningar. Eftersom vi är 14st personer i alla åldrar med olika aktiva liv så är detta mycket.
Vi skulle ha startat vid tolv… Men ja.. vi är chilenare ;)
Vi startade iaf- vi lämnar det där.

Vi lämnade Lickershamn bakom oss och Fårö var nästa destination.

Lickershamn

Victoria on the road...

 

Det var en lång resa och dem som led mest var dem som bar all packning. Varenda liten uppförsbacke kändes. Jag är oerhört stolt och imponerad ev deras viljestyrka och tjocka pannben.

 

 

Krigsskadan

Min moste mår nu iaf bra och trampade glatt vidare. Krigare!
Solen gassade på men alla krigade vidare- vi hade ett mål. Den här familjen är målmedvetna som fan.

Men vi nådde målet!
Väl vid färjan så andades många ut. Vi var så nära!

Kvällen slutade med spel och skräck historier.

Jag är en riktig en mes när det gäller skräckhistorier. Kollar fortfarande i min garderob och under sängen innan läggdags - så jag försvann snabbare än snabbt och lämnade dem modiga kvar, fast jag tog med mig mamma… För lite sällskap…

Dag numero uno bjöd på massa skratt!
Det var nu vi synkade och fick reda på vilka saker som hade tagit med, missat osv osv...
Temat på dagen är "tabbar", fails, miss...

Vi startade liiite sena- svensk tid. Gott om tid- latino stylish.

Packar lätt...

 

Familia numero unos bil

Min familj var on the road när vi ringde för att checka status med resterande familjemedlemmar. Som var på ica och handlade- det sista. Woot???
Men vi kom fram till Nynäshamn, i tid och allt var under kontroll när vi gick på färjan. BOOM! 
Nu var det bara att ta fram matsäcken och luncha.

Förutom att vi har en active yourself-trip, är det en low budget trip.
Vi kör stormkök, allemansrätt camping och gör-själv-stuff. Vi kör på matsäck för att hålla budgeten nere.
-En matsäck som väger bly!
Oavsett, fram med matsäcke NU!
Meeen... (så klart)
Min mosters familj kunde inte öppna bilens baklucka- där matsäcken var då cykelställen hindrade dem att öppna bagageluckan. FAIL! Det fick bli vad färjan hade att erbjuda.

Min morbrors familj glömde ta upp matsäcken från bilen. När båten väl är i gång får man inte går ner till bildäck och hämta saker. FAIL nr 2.
Ingen matsäck för dem heller. Även dem fick äta färjans lunch och där rök även deras dags budget.

Under denna 3h resa kom det fram lite info. Missar, tabbar, errors- you name it.
Min morbror hade fyndat sin tält på ÖB för 50 krunur. Nu om den var vattentåligt, vindtålig eller tålig överhuvudtaget vet vi inte för DEN glömde han Stockholm- FAIL numero dos!
Regnkappor hade inte heller införskaffas utan svarta soppsäckar gällde. ehm.. ok..

Väl framme på Gotland spöregnade det- hurray!

Inga glada miner var det inte och vi var inte många som var direkt sugna på att cykla. Så många förslag och alternativ dök upp för att slippa cykla- det var insane. Men icke! Vi är här på cykeltur och det ska cyklas.
Vi checkade in på campingen som beräknad och gjorde oss redo för en Bisby tour.

"Allrummet" på campingplatsen- alltså vårt rum.

Men även här dök det upp probs... Min morbror behövde köpa cykelkedja- meddelar han.
Woot? Qu
Ja, han hade med sig sin cykel utan cykelkedja. FAIL numero tres? Cuantro? Donno...
Allt slutade med att vi ungdommar (och JA, jag räknas som ungdom fortfarande), tog cyklarna och gav oss iväg till Bisny City i regnet för lite sightseen. Dem äldre tog bilen och mötte upp oss där.

 Ungdommarna gör sig redo, men först femtio-elva bilder.

 

 

Bi på sightseen i Bisby

 

OK, vädret var inte med oss idag. Några fails på vägen dök upp men humören vari på topp!
Dag ett bjöd på massa skratt- bra start på resan.
Imogon, mañana då jäklar ska det cyklas...

Nu väntar kudden...
Natti natti...

Massor har hänt så blogg bomb on the way!

Vi har bland annat fira Sveriges national a Chilenski style.
Prinsessan Madeleine har gift sig och vi har varit på en pröva-våra-cyklar-tour. BOOM!

Vi är nu på väg för vår Gotland tour, vi är lite sena, enligt svensk tid.

Kan börja berätta att min vecka började på ett katastrofrisk sätt. 

Var ute på en kvällsjogging som jag egentligen inte var så sugen på. Har nämligen känt mig tung i kroppen och det har gjort att löpningen inte varit lika härligt som det brukar. Men jag behöver få in vanan vi har halv maraton på sikte. Efter många monologer tog jag mig till slut ut. Det tog mig ca 20 minuter innan jag kom in i den härliga löparkänlsan. Underbart! Dessutom var det en fantastiskt kväll och solnedgången kändes sagolik. Blev tvungen att stanna upp en stund och ta några bilder. När jag väl tog mig hem, efter ca h löpning upptäckte jag att jag hade tappat bort min nyckel. Sprang tillbaka till rundan för att leta efter den. Efter över 1h letandes gav jag upp- klockan var nu 23 och kände mig besegrad.

-Att ringa låssmed kändes som ett måste.

BOOM 3500kr fattigare har jag nu 3st nya nycklar och nytt låst.
3500kr!!! WOOOT??!!
Hej och välkommen måndag.

Fin kväll var det- no?

Men det var en kort arbetsvecka och den skulle vändas till det bättre.

På nationaldagen hade vi bestämt en cykeltur med Gotlandgänget för att se dagsform, hur vi jobbade och synkroniserade in action och gå igenom cykelteknik osv osv. Slutsats: Kör bara kör!
Vi skulle cykla till en strand och ha pickning- så klart! Mat måste ALLTID finnas, måste fylla på depåerna.

Eftersom jag bor åt ett annat håll än resterade familjemedlemmar mötte jag dem på plats för att sedan cykla tillbaka med dem.
Jag var där tidigare än resten av gänget trotts att jag följde chilensk tid, dvs jag var 1h sen.
När den tappra gänget väl kom fram vart jag så stolt! Dem hade sina hjälmar på. Pappa hade reflexväst och alla såg typ levande- typ… Kul var det att se den kämpa. Ca 7km lång var den sträcka- vi ska cykla mer än det per dag- är det beräknat men vi får se - allt beror på hur dem mår. Dag två kommer nog vara kämpigt- det är då träningsvärken är värst. gaaah!

Väl fram tog picknicken upp och goa mackor serverades.

Årets första dopp var jag även tvungen att göra. Uppfriskandet må jag säga.
Foto: Victoria Escobar

Hemvägen gick mkt bättre. Undra om det är så för att man kan vägen och vet vad som väntar en eller om vägen verkligen blir kortare J…
Kan även vara så att dem trampade på mer då de visste att en grym grillning väntade dem…

Chorizos on the making.

Jag gillar att röra på mig- på alla sätt och viss, lite myror i brallan-tjej och jag gillar det!

Det är inte jobbigt för mig att träna (oftast- alla har vi lite sämre dagar). Alla delar såklart inte samma passion som jag med träningen. Detta är något jag kan förstå, men det är oftast starten som är jobbigast- när man sedan är igång så flyter det bara på- för att inte säga hur förbaskat bra man mår efteråt. Den känslan är oslagbar!

Iaf, jag och min 13åriga kusin lyckades övertala vår familj att ta en cykelsemester Gotland runt till sommaren.
Lite bakgrund info… Familj kallar jag mamma, pappa, bror, syster, systerson, moster,  kusin, morbror och alla deras barn asså a.k.a släkt som dem flesta kallar det.

Vi är ganska tighta och vi gör MASSOR ihop! Vi är ca 22st.. och det är inte första gången vi semestrar ihop.

Alla är inte lika träningsintresserad som jag är.. vi är väldigt få som är det… Men nu så nappade 16st på att göra denna semester ihop! Wohoo!!!

Förstår ni att vi kommer vara 16st  personer som invaderar Gotland nu till sommaren??!!
Vi ska göra hela kittet, tälta, stormkök allemans rätten osv osv… Måste poängtera att alla familjemedlemmar är INTE campingpersoner. Det här med kryp, utedass, skitig under naglarna hör inte till ”semester”. Det här kommer bli en utmaning för dem, dessutom ska dem sitta på en cyckle mer tid än vad dem antagligen gör på ett år.

Jag är oerhört peppad inför det här och ser SÅ fram emot det! Jag kommer att peppa dem och förstärka dem så mycket jag bara kan.

Vi har nu olika familjemöten (ja, vi har familjemöte med protokoll, event på fb och allt hahaha),  där vi diskuterar rutten, packlistor, boende osv osv… till det- en MASSA mat så klart, vi måste ”kolhydratsladda” (resan kommer att göras i juni).

Det är kul att se en sådan engagemang!

Min mosters man har gått all in inför detta och skaffat sig hela cykel-outfit. Han har cykelbyxor med vadd, tight tröja, speciella strumpor, handskar osv osv…  HELA kittet!

Men det är väl inget konstigt tänker ni då… Jo… han är den typen som kör bil överallt… Han är inte cykelbyxor med vadd type- BELIVE me!

Jag är oerhört glad över det hela! För det HÄR visar att han är motiverad- han vill! Så Hey let´s go!!!