GonnaMakeIt

Bergspasset Den ökända bergspasset. Den är lite legendarisk här. Alla pratar om den och längtar till den. Jag var bara rädd. Vadå springa i branta berg- grymt jobbigt ju! Man kunde välja springa 10k, 14k, båda och/eller springa tillbaka hem... En 28km runda. Hallåa vem vill springa hem förutom det ovan?! Det fanns ca 20st. Jag skulle springa 10k, sen vart jag övertalad att springa 14k och samma dag på frukosten vart jag övertalad att springa Womans Health halvmarathon. Man ska inte ungås med dessa löpare! Jag faller för grupptryck. Väl upp var vädret blåsigt och kallt. Jag hadr bestämt mig att springa i linne då jag kände på mig att solen skulle titta fram. Jag hade rätt. Allt kändes så himla bra. Kroppen kändes pigg och stark (trotts all träning). Hade ca 2km var av 14km rundan och jag började tänka: -jag kommer nog ge mig på 10k rundan också. Min kropp mår bra. Det var perfekt väder osv osv... Tills jag trampade fel på en sten och stukade foten. Lät som om jag tramapade på en torr gren. Smärtan kom diiiirekt! Jag sprang nära en ledare som snabbt kunde linda in min fot, plus att jag hade kompressionsstrumpor som hjälpte mot svullnaden. Men ärligt, hade jag inte haft så många människor omkring mig så hade jag gråtit som en liten flicka för att smärta var djävulsk. Efter omlindandet kändes det bättre, vet inte om det var adrenalinet, pannbenet eller envisheten som gjorde att jag kunde fortsätta småspringa de sista. Väl framme på hotellrummet bröt jag ihop. Då kom smärtan, svullnaden, knivsmärtan på foten. Ville amputera bort den. Inte ens smärtstillande hjälpte. Den natten sov jag inte gott. Meeen det är sånt som händer och det var ingen idé att vara bitter. Jättetråkigt att jag inte kunde vara med på intervallpasset osv men jag kunde vara med på core och Yoga. Det får jag vara glad över. Är det något yogan har givit mig denna vecka är acceptans-det har jag tagit med mig hela veckan. Sedan fick jag stavar så att jag kunde ta mig fram lättare. Då jäklar var det fart på mig.

Jag bestämde mig rätt tidigt att jag skulle gå hos en massör och naprapat. Mest för att det är bra att gå regelbundet på sådana behandlingar. Meeen när jag såg naprapören (nytt ord?) så ville jag boka alla hans tiden. Humna humna! Sharing is not always caring. Dag två gick man haltandes av all träningsvärk i vaderna. Gaaalet! Dag 3 så hade jag i vaderna, magen och överkropp. Hade varit på core och cirkelträning. Så när det var dags för massage och naprapat var jag rätt mör i kroppen. Jag har haft lite ont i axel sedan tidigare så fokusen var där. Han ville såklart titta på ryggen så jag fick ta av mig övedelen (hade såklart valt en snygg sport bh dagen till äran). Att vända sig om och ge någon ryggen utan tröja känns sådär. Miljonet tankar går runt, så som; bör svanka och ge en sexy-pose? Kollar han in min rumpa? Oh no, dessa byxor är inte så smickrande varken för baken som för dem såkallade love handles. Får sattsa på charm istället. När han var klar och sa alla fel min kropp hade (anatomiska fel) var det rätt svårt att lägga på charmen. -Du kan ha en sne rygg, ville jag barnsligt svara. Du är sne som ser mig sne.. Osv osv.. Jag gjorde såklart det- i mitt huvud. Fick lägga mig på mage då han skulle trycka in några nålar- även kalla akupunktur... Det var inte skönt alls, jag skrek, småsparkade, samtidigt som jag ville vara charmig... Det här charmgrejen höll inte särskilt länge, det gjorde ont och mina skrik var lite svårt att hålla tillbaka och få dem att låta charmiga fanns inte på kartan. Plus att jag började tycka riktigt illa om honom. Han var inte snäll. Jag tror faktiskt att han njöt varje gång han tryckte in en sån där nål och jag ryckte till (läs: svor. Dock gjorde jag det på spanska så han förstod inte). Det värsta av allt var att när han var klar så tackade jag snäll och bokade en ny tid(!?). Det var ju jag som skulle charma honom!

Det här med packning kan variera från resa till resa. Denna gång såg det ut såhär; Ok, jag har en vanlig bh med mig och 18 sportbh:ar. Borde haft med mig fler. MASSA underkläder och strumpor. Jag 3 shorts, 4 tights, 1 afrobyxa (även kallad arabbyxa, blöjbyxa etc), 3 hotpants (för hotta tillfällen) och 1 normalbyxa även kallad civilkläder. Har typ femtioelva linnen och femtiotolv löpartröjor. Men ändå glömde jag ha med mig mina kompressionsbyxor och löparjacka. Smycken: pulsklocka såklart. Den som inte har en pulsklocka kan låna. Plus mina pilgrimsörhänge. Skor: Vi har en lite latljolajbans på kvällarna här med. Det är inte bra träning. Så för det tog jag med mig "finare" sneakers. Man kan liksom inte gå i löparskor hela dagarna(!?). Annars två par löpaskor och ett par inneskor. Borde ha haft med mig minst ett par inneskor till (måste matcha med outfiten såklart). Accesoirer: klar man har med sig accesoirer som tjej- även på en träningsresa. Däremot bestod de av vätskebälte, löparlurar, iphonehållare och pulsbandet - såklart! Huvudbonad: inga fancy hårklämmor med pärlor och glitter. Nope här tog man med sig bandana, massa hårsnoddar och keps. Vi kommer dessutom få en pannlampa för att springa Midnattsloppet här i Monte Gordo. Tog inte med mig sååå mkt mer, hade bara rätt till 20kg liksom... Tvätt.. Och svettiga kläder måste hängas någonstans. Jag byter om typ femtioelva gånger. Jag har fått ärva en tvättlina och tvättmedel av en kompis som var här veckan innan. Tack! Trotts alla träningskläder och tvätt... Så borde jag haft med mig mer...

(Kommer fler bilder strax- sämst uppkompling här borta)